Bruno tar till en nödlögn

Även i det här kapitlet gör Bruno jämförelser mellan sin egen och Shmuels tillvaro och finner likheter och orättvisor. Vad tänker du om det?

Beskriv mötet mellan Bruno och Gretel. Är syskonen bara dumma mot varandra och helt olika?

Ne,j Gretel är snäll och inte berättar något om Brunos låtsas vän, som han sa att han hade, fast han egentligen tänkte på Shmuel. Båda barnen säger till varandra att de är ett hopplöst fall.

Något han inte skulle ha gjort

Vad syftar titeln på? Skulle Bruno ha kunnat agera annorlunda? Förklara.

Att Bruno skulle sagt som det var och inte ljugit för löjtnant Kotler. Det skulle kanske vart bättre för Shmuel. 

Sista meningen: Det var första gången de någonsin rört vid varandra.

Kommentera sista meningen. Vilka tankar, känslor, funderingar väcker den hos dig?

Jag tycker det är en fin mening. De båda pojkarna gillar varandra och vill mer än något träffas och leka tillsammans. 

Är det en bra avslutningsmening på ett kapitel tycker du?

Ja, det tycker jag!

Reflektioner från boken samt filmen. Skillnader, likheter, osv.

Filmen börjar med att Bruno och hans 3 vänner springer hem från skolan ut med armarna i vädret som små flygplan.

I boken fick jag en helt annan syn på Bruno antagligen på sättet de skrev. I filmen verkade han bara dum och inte förstod så mycket. Han frågade mer i filmen och han verkade inte ogilla Gretel als som han gjorde i boken. Utan istället gilla henne. 

Jag tycker att pappan var snällare i filmen och såg inte riktigt ut som om han var en soldat men i boken verkade han väldigt sträng och som om han verkligen var en riktigt soldat och inget annat. 

Gretel verkade också elakare i boken men i filmen var hon väldigt snäll mot Bruno, och han verkade inte ogillar Gretel så mycket som i boken. 

Mamman verkade mer på pappan i filmen och vågade säga ifrån, den uppfattningen fick jag inte riktigt från boken, utan mer att hon bara hängde på och accepterade det som det var, men inte i filmen.

Farmor var inte med så mycket i filmen, man såg henne bara i början när det hade en"befodranfest".  I boken var hon med mycket mer. När de berättade vad som hände på jul och varför de blev så arga. 

Maria tycker jag syntes mer i filmen och inte så mycket i boken. Hon pratade och var med ganska mycket i filmen, men i boken hörde man bara något då och då om henne. 

Bilden av Pavel var helt annorlunda i filmen än vad jag hade när vi läste boken. Han var jätte sliten och trött vilket jag inte tyckte att han var i boken.

Löjtnant kotler var med lite mer i filmen kändes det som, han var lite snällare i boken, för han skrek på Pavel och slog honom och sådant. 

Herr Lizt var inte med så mycket i boken av vad jag kommer ihåg, utan han nämndes bara när de fick reda på att de skulle träffa han för lektioner. I filmen såg man han lite mer, men inte speciellt mycket där heller. 

Bruno får veta av sin syster att de ät lite konstigt på koncentrationslägret och att det inte har det så bra. Men sen när han får se den filmen som han pappa och de andra sitter och kollar på blir han glad och tror inte längre att de är dåligt där utan väldigt bra och fint och kul. Men först när han krupit under stängslet och kommit med Shmuel in så finns det ingen cafeteria eller fin miljö och han förstår då att det var visst så som Gretel sa och att de inte alls hade det så bra som det var på filmen. 

Framsidan av husets "trädgård" var väldigt fin och såg fräsch ut, men på baksidan och vägen förbi trädgårdslandet var lite sunkig. Borta hos Shmuel var det inte fint, utan bara som en grusplan. 

Jag tycker boken och filmen var ganska olika, till exempel i boken berättade de att Shmuel var väldigt smal och Bruno var lite tjockare. Men jag tycker mer att Shmuel var lite tjockare, så det blev lite fel där. 

Sen så fick man veta att Bruno inte gillade Gretel alls och hon var ett hopplöst fall, men i filmen var hon väldigt snäll och Bruno gillade henne av vad han visade i alla fall. Så när man läst boken först och sen ser filmen så väntar man bara på att det ska komma, sen gör det inte det, för att de gjort om den. 

Men jag tycker filmen var bättre faktiskt, mycket bättre slut. Men boken var inte heller dålig, man fick veta mycket och många detaljer som man inte fick reda på i filmen. Genom detaljerna kan man ju förstå boken så det var lätt att hänga med när det gick igenom sakta. Men i filmen gick allt så fort, det tog inte alls långt tid innan han träffade Shmuel och allt gick så fort kändes det som. Men jag gillar filmen bäst!

Det är väll kul att det inte är exakt detsamma i filmen och boken för annars vet man hur allt tar sig fram och hur allt kommer gå. Men ändå sitter man och väntar och är beredd på att det ska komma fast istället har det ersatt en scen med en sämre/bättre. Ändrar det någon/några scener så kan det bli väldigt annorlunda i filmen och det kan bli en helt annan handling. Men inte i denna, boken och filmen hörde ihop och det var det mesta samma även om det var mycket som hade ändrats och saker som gjordes annorlunda. 

Boken tycker jag både kan ses som en barn/ungdomsbok men även som vuxen bok, jag tycker att boken var bra och sedd för de flesta. Filmen skulle jag inte satt 15 års gräns på för att man får aldrig se någon dö. Man får se någon bli slagen då och då och de skriker på varandra men det är inga speciellt hemska scener. Hade jag fått bestämma hade jag valt 11 års gräns på denna film. 


Recensenterna skriver att de tycker den passar för det lite äldre, åk 6 och uppåt eller en bra bok att läsa innan man gör en resa till ett koncentrationsläger. 
De skriver att det är en bra högläsnings bok i klassrummet. Jag tycker detta stämmer och passar bra in på mina egna åsikter. Jag tycker boken är lite annorlunda emot andra böcker jag läst förut, precis som de skriver. 

Bokens slut

Slutet på boken:
Vad hände?
Var det ett bra slut?
Hur reagerade pappan?
Är pappan ond eller god människa? Förklara!
Hut kan sådana här saker hända tror du?

Bruno gick under stängslet, efter att han tagit på sig den randiga pyjamasen som Shmuel hade tagit med till han. När Bruno väl var innanför stängslet kände han sig lite osäker, han ville inte vara där mer. Men han hade lovat Shmuel att hjälpa till att leta efter hans pappa. Men plötsligt blev just de området de stod på omringat av flera soldater. De var tvungen att gå march och nu blev Bruno ännu mer osäker. Tillslut marcherade dom in i ett hus. Där blev det instängda. Allt blev kvavt...

Jag tycker idet var ett bra slut fast ändå inte. Det var ju ett tråkigt slut och man hade ju hoppats att det sulel sluta bra. Men ändå så fick de ihop det tråkiga slutet väldigt bra!

När pappan tog saken i egna händer och försökte undersöka lite själv och tillslut förstod att Bruno gått över till andra sidan blev han väldigt ledsen, och kände sig helt tom.

Pappan är ond mot judarna men god mot familj och vänner. Men när han fick reda på det tragiska slutet för sin son tror jag att han bestämde sig för att sluta med det han höll på med. För han förstod att det inte var rätt.

Egentligen vet jag inte hur folk kan göra sådant. Tycker inte att det är rätt! Men folk kan väll inte bättre en att göra sådana dumma saker. När en människa får makten, en människa har en idé och får med sig en massa folk med denna makt så kan de nästan göra vad de vill.

Planering för det sista äventyret

Vad handlar kapitlet om

Bruno går för att träffa Shmuel, men han är inte där på två dagar, den tredje dagen Bruno tar sig till stängslet är han inte heller där, men precis innan han är på väg att gå ser han honom komma gåendes en bit bort. När han kommer fram ser Bruno att Shmuel är väldigt ledsen. Shmuel berättar att hans pappa har försvunnit och vet inte vart han är. Han har inte varit hemma på två dagar därför har han inte kommit till stängslet när Bruno väntat. Shmuel blir ännu mer ledsen när han får reda på att Bruno ska åka tillbaks till Berlin på lördag efter lunch. Tillslut bestämmer dom sig för att Bruno ska krypa under stängslet och följa med Shmuel och kolla hur det ser ut. Han ska låna en randig pyjamas av Shmuel så att de inte märker något.

Resonera kring Brunos naivitet - varför förstår han inget?

Han har lärt sig att det är så det är. Om hans pappa säger något så är det så, och han måste följa det. SÅ därför förstår han inget. Han fattar inte att hans pappa tillhör de onda för han får inte tro det.

Mamma får som hon vill

Vad händer i kapitlet? Egna funderingar kring det.

Vad tror du att det handlar om? 

I kapitlet ”Mamma får som hon vill” får du veta att de ska flytta tillbaks till Berlin. Bruno står utanför dörren till rummet hans mamma och pappa står och pratar i. Han hör hur det pratar om att flytta tillbaks, att mamman är trött på det här nu och tycker de varit här länge nog. Pappan bestämmer sig då för att prata med Bruno och Gretel och se vad dom tycker. 

När det sitter där inne frågar han en del frågor, vad dom tycker om Auswitch, om de trivs och om de saknar Berlin. Både Bruno och hans syster säger att de trivs, men saknar Berlin. Gretel vill väldigt gärna flytta hem igen, hon vill vara med sina kompisar. Medan Bruno inte riktigt vet, för han har ju sin kompis Shmuel där. Men tillslut bestämmer sig pappa för att Bruno, Gretel och mamman ska flytta hem till Berlin, utan honom. Trots att Bruno inte ville flytta utan pappan. Han ville vara tillsammans hela familjen, om det så var i Berlin eller Auswitch var inte så viktigt. 

Bokens nästa kapitel heter ”Planering för det sista mötet”. Mina tankar kring det är att det kan det vara Brunos egna lilla äventyr, hans sista i Auswitch innan han åker. Han går som vanligt till stängslet för att träffa Shmuel en sista gång, innan de ska bege sig hem mot Berlin igen.