Reflektioner från boken samt filmen. Skillnader, likheter, osv.

Filmen börjar med att Bruno och hans 3 vänner springer hem från skolan ut med armarna i vädret som små flygplan.

I boken fick jag en helt annan syn på Bruno antagligen på sättet de skrev. I filmen verkade han bara dum och inte förstod så mycket. Han frågade mer i filmen och han verkade inte ogilla Gretel als som han gjorde i boken. Utan istället gilla henne. 

Jag tycker att pappan var snällare i filmen och såg inte riktigt ut som om han var en soldat men i boken verkade han väldigt sträng och som om han verkligen var en riktigt soldat och inget annat. 

Gretel verkade också elakare i boken men i filmen var hon väldigt snäll mot Bruno, och han verkade inte ogillar Gretel så mycket som i boken. 

Mamman verkade mer på pappan i filmen och vågade säga ifrån, den uppfattningen fick jag inte riktigt från boken, utan mer att hon bara hängde på och accepterade det som det var, men inte i filmen.

Farmor var inte med så mycket i filmen, man såg henne bara i början när det hade en"befodranfest".  I boken var hon med mycket mer. När de berättade vad som hände på jul och varför de blev så arga. 

Maria tycker jag syntes mer i filmen och inte så mycket i boken. Hon pratade och var med ganska mycket i filmen, men i boken hörde man bara något då och då om henne. 

Bilden av Pavel var helt annorlunda i filmen än vad jag hade när vi läste boken. Han var jätte sliten och trött vilket jag inte tyckte att han var i boken.

Löjtnant kotler var med lite mer i filmen kändes det som, han var lite snällare i boken, för han skrek på Pavel och slog honom och sådant. 

Herr Lizt var inte med så mycket i boken av vad jag kommer ihåg, utan han nämndes bara när de fick reda på att de skulle träffa han för lektioner. I filmen såg man han lite mer, men inte speciellt mycket där heller. 

Bruno får veta av sin syster att de ät lite konstigt på koncentrationslägret och att det inte har det så bra. Men sen när han får se den filmen som han pappa och de andra sitter och kollar på blir han glad och tror inte längre att de är dåligt där utan väldigt bra och fint och kul. Men först när han krupit under stängslet och kommit med Shmuel in så finns det ingen cafeteria eller fin miljö och han förstår då att det var visst så som Gretel sa och att de inte alls hade det så bra som det var på filmen. 

Framsidan av husets "trädgård" var väldigt fin och såg fräsch ut, men på baksidan och vägen förbi trädgårdslandet var lite sunkig. Borta hos Shmuel var det inte fint, utan bara som en grusplan. 

Jag tycker boken och filmen var ganska olika, till exempel i boken berättade de att Shmuel var väldigt smal och Bruno var lite tjockare. Men jag tycker mer att Shmuel var lite tjockare, så det blev lite fel där. 

Sen så fick man veta att Bruno inte gillade Gretel alls och hon var ett hopplöst fall, men i filmen var hon väldigt snäll och Bruno gillade henne av vad han visade i alla fall. Så när man läst boken först och sen ser filmen så väntar man bara på att det ska komma, sen gör det inte det, för att de gjort om den. 

Men jag tycker filmen var bättre faktiskt, mycket bättre slut. Men boken var inte heller dålig, man fick veta mycket och många detaljer som man inte fick reda på i filmen. Genom detaljerna kan man ju förstå boken så det var lätt att hänga med när det gick igenom sakta. Men i filmen gick allt så fort, det tog inte alls långt tid innan han träffade Shmuel och allt gick så fort kändes det som. Men jag gillar filmen bäst!

Det är väll kul att det inte är exakt detsamma i filmen och boken för annars vet man hur allt tar sig fram och hur allt kommer gå. Men ändå sitter man och väntar och är beredd på att det ska komma fast istället har det ersatt en scen med en sämre/bättre. Ändrar det någon/några scener så kan det bli väldigt annorlunda i filmen och det kan bli en helt annan handling. Men inte i denna, boken och filmen hörde ihop och det var det mesta samma även om det var mycket som hade ändrats och saker som gjordes annorlunda. 

Boken tycker jag både kan ses som en barn/ungdomsbok men även som vuxen bok, jag tycker att boken var bra och sedd för de flesta. Filmen skulle jag inte satt 15 års gräns på för att man får aldrig se någon dö. Man får se någon bli slagen då och då och de skriker på varandra men det är inga speciellt hemska scener. Hade jag fått bestämma hade jag valt 11 års gräns på denna film. 


Recensenterna skriver att de tycker den passar för det lite äldre, åk 6 och uppåt eller en bra bok att läsa innan man gör en resa till ett koncentrationsläger. 
De skriver att det är en bra högläsnings bok i klassrummet. Jag tycker detta stämmer och passar bra in på mina egna åsikter. Jag tycker boken är lite annorlunda emot andra böcker jag läst förut, precis som de skriver.